arminsamandi - för vem annars hade sagt sanningen?

Bara lyssna på mig så garanterar jag er att ni kommer att bli bättre personer.

Ödmjukhet har en viss gräns - men inte alltid.

Publicerad 2010-03-04 23:22:15 i Allmänt,

Ibland får man faktiskt överskrida gränsen när det gäller ödmjukhet. Att inte alltid ha rätt och vara efterklok och samtidigt ha ett humanitär analys av vad det nu är som gäller. Arbetsintervjuer, prov, prestationer - allt har sin gräns, ödmjukhetens gräns.
Att vara feg i bedömningen, envis i bedömningen eller stå mittemellan spelar ingen roll. Ibland måste man överskrida bedömningen och verkligen få känna av inombords hur det kändes - bortom ödmjukhetens gränser.
Den punkten nådde jag för ca två veckor sedan när jag hade en arbetsintervju hos självaste Liseberg.

Samandi (i tredje person) kontrollerade varenda punkt flitigt, pratade inte för mycket, och inte för lite heller för den delen. Det var jättebra agerat både i grupp och i det enskilda samtalet med en av rekryterarna. Efter intervjun kände han verkligen "det här tar jag". Idag fick han mail av Liseberg, och vad stod det?
"Vi är nu klara med en bedömning............................(oviktig information)........................tyvärr...."
Efter tyvärr klickade jag ner Firefox.

Jag kontrollerade intervjun flitigt, men kom ändå inte in. Vad gjorde jag för fel? Vet verkligen inte, tydligen inte Liseberg själva. Men en sak är nog säker - det var tydligen människor som ansågs vara bättre än mig.

De var tydligen bättre än mig i deras ögon.

Vad kallar vi det jag skrev nyss, hur tolkade jag det med?

Jo, med ödmjukhet. Och ingenting annat.

***

Ikväll blev det bara ett ämne, inte tre som i vanliga fall.
Det är för att jag har mycket i huvudet och kan inte få ut det samtidigt, imorgon kanske jag får ut något.
Ciao!

Samandi

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela